REVOLUTION (lat, till revolvere 'rulla tillbaka') statsomvälvning, omstörtning. Jag valde de ryska revolutionerna för att det verkade vara ett roligt arbetsområde som det inte skulle vara allt för svårt att få tag på information om. Jag var också intresserad av de människor man hört om men inte riktigt vetat vad de gjorde. Exempel på sådana personer är Lenin och Stalin. De revolutioner jag kommer att berätta om är: Revolutionen 1905, Februari revolutionen 1917, mellantiden, Oktober revolutionen 1917 och inbördeskriget 1918-1922. Berömda människor Lenin, Vladimir (eg Uljanov) 1870 - 1924. Lenin var en rysk revolutionär och statsman, han var dock ursprungligen advokat. Lenin tillhörde den marxistiska läran och skapade en egen gren i den kallad marxism - leninism. I Oktoberrevolutionen spelade Lenin en betydande roll då han ledde revolutionen tillsammans med Lev Trotskij. Lenin ansåg att en revolution tvunget måste genomföras av en ledargrupp för proletariatet. Lenin ligger begravd på Röda Torget i Moskva. Trotskij, Lev (eg Bronstein) 1879 - 1940. Lev Trotskij blev flera gånger deporterad till Sibirien, bl a för att ha spelat en stor roll vid 1905 års revolution. Efter Lenins död tog Trotskij upp kampen mot den nye ledaren för bolsjevikerna, Iosef Stalin. Trotskij kunde inte stoppa Stalin och blev utvisad. Trotskij kritiserade Stalin p.g.a. av att denne ansåg att socialism kan existera inom ett land. Trotskij ansåg däremot att socialism måste vara på internationell nivå. Trotskij skrev en teori kallad Den permanenta revolutionen där han skrev På grund av de världsekonomiska och världspolitiska sammanhangen kan socialismen endast existera internationellt; revolutionen måste dynamiskt erövra land efter land, den måste vara permanent för att inte stelna i byråkrati och vansläktas. Lev Trotskij grundade den ‘Röda armén’ som hade en betydelsefull roll vid inbördeskriget 1918-1922. Trotskister, Trotskijs anhängare, har utplånats från Ryssland, men de finns på andra håll i världen. Stalin, Iosef (eg Dzjugasjvili) 1878 - 1953. Stalin var medlem i det bolsjevikiska partiet och tog över makten efter Lenins död. Lenin hade i sitt politiska testamente skrivit att Stalin inte skulle få makten men Iosef Stalin insåg vilken chans han hade och övertog kontrollen över bolsjevikerna. 1927 utropade sig Stalin till diktator, några år efter detta kolektiviserades jordbruk mm. Stalin ansåg sig vara gudomlig. Nikolaus II. 1868-1918, tsar 1894 - 1917. Nikolaus var son till Alexander III. Nikolaus II deltog i att starta första världskriget och blev störtad under revolutionerna 1917. Den 17 juli 1918 mördades tsaren tillsammans med sin hustru Alexandra Fjodorovna och deras barn. Det är möjligt att Anastasia, tsarens dotter kom undan från avrättningen. En kvinna krävde år 1933 att hon blev erkänd som Anastasia men blev nekad i en domstol i Hamburg. Kommunism och Marxism Kommunism kommer från det latinska ordet communis som betyder gemensam. Kommunism är egentligen egendomsgemenskap, att människor kan leva i en grupp i samhället utan att ha någon privat egendom. Under den Franska Revolutionen kallade sig de grupper som ville störta kapitalet för kommunister. När Karl Marx och Friedrich Engels skrev det kommunistiska manifestet år 1848 gav de kommunismen en ny betydelse, de kallade det själv för vetenskaplig socialism. Kommunism idag är närmare marxism-leninismen än den ursprungliga kommunismen. Olika kommunistiska partier och grupper har olika sätt att se på kommunismen och det finns stora klyftor mellan dem. Efter Sovjetunionens fall har de flesta större partierna som tidigare var kommunistiska ändrat sin politik. Kommunism som statsskick har bara Nordkorea kvar, det existerar dock d elvis även i Kina och Vietnam. Karl Marx skrev aldrig färdigt sin teori om marxismen utan lämnade den delvis ofärdig. Detta har inneburit att ett flertal tolkningar har uppstått genom tiderna. Marx trodde att socialism måste växa fram i flera faser där fas ett innebar att kommunism instiftades och allt blev kollektiviserat. Fas två skulle sedan vara att statsmakten vittrade bort och alla fick vad de behövde genom att alla presterade sitt bästa och fick det som de behövde, av envar efter förmåga, åt envar efter behov. Karl Marx Revolutionen 1905 På grund av ett misslyckat krig mot Japan hade folk blivit upprörda och stora revolter utbröt i stora delar av Ryssland efter den blodiga söndagen i januari 1905 då deltagarna i en fredlig demonstration skjöts ned utanför Vinterpalatset i S:t Petersburg. Regeringen kunde inte hålla emot folket utan beslutade att ge ökat inflytande i politiken och ett parlament, Duman. Tsar Nikolaus II dämpade snart Dumans makt och den folkvalda riksdagen blev till slut i stort sett maktlös. En reform som kom innebar att en dumamedlem representerade 230 godsägare. För att bönder skulle kunna välja en riksdagsman behövdes 60 000 röster och för arbetare behövdes 125 000 röster. Februarirevolutionen Före revolutionerna 1917 var Ryssland ett efterblivet land, både politiskt och ekonomiskt. Tsaren härskade hårt genom sin hemliga polis. Den rysk-ortodoxa kyrkan styrde så hårt lagarna tillät. Nio av tio bodde i byar på landet, och jorden brukades primitivt och ofta för hand. Tre fjärdedelar av befolkningen var analfabeter och de som hade andra åsikter än tsaren fick jobba under jord. Adeln var endast 1% av befolkningen men de ägde hela 50% av hela Rysslands jord. Allt detta gjorde tillsammans med första världskriget att stora strejker vid fabriker i Petrograd bröt ut den 23 februari (8 mars 1917 enligt vår tideräkning. I Ryssland användes den Julianska kalendern). Följderna av dessa strejker blev riksomfattande demonstrationer. Tsaren insåg att han tappade kontroll och den 13 mars hade revolutionärerna tagit kontroll över huvudstaden. Tsaren avgick. Efter tsarens avgång samlades åter duman som tsaren löst upp. Mellantiden Många socialdemokratiska ledare kunde efter februari revolutionen återvända till Ryssland. Bland dessa fanns Vladimir Lenin, Lev Trotskij och Iosef Stalin som blivit utvisad för illegal marxistisk verksamhet. Lenin gillade inte den liberala regeringen som tagit över landet utan ville att bolsjevikerna skulle få makten. Lenin sa "Ingen kompromiss med den provisoriska regeringen, all makt åt sovjeten." "All makt åt sovjeten!" blev ett av bolsjevikernas slagord. De andra var "Fred till varje pris!", "Jorden till dem som brukar den!", "Bröd till de hungrande!" och "Alla folk inom rikets gränser ska ha rätt att bestämma över sig själva!". Regeringen verkade varken bry sig om eller försöka stoppa bolsjevikernas framfart. Oktoberrevolutionen Lenin ville ta makten från den liberala regeringen, som haft makten sedan revolutionen i mars 1917, genom en öppen revolt. Natten till den 7 november 1917 (25 oktober enligt rysk tideräkning, därav namnet oktoberrevolutionen.) tog bolsjevikerna över ett antal viktiga platser i landet. Vid valet som hölls fick bolsjevikerna ca en fjärdedel av alla röster. Trots det dåliga valet hade bolsjevikerna makt nog att upplösa den grundlagsstiftande församlingen och skriva en lag som gjorde att församlingen inte kunde återskapas. Inbördeskriget Inbördeskriget startade våren 1918 när den bolsjevikiska regeringen slöt fred med regeringen i Vitryssland. Denna fred innebar för Ryssland att de förlorade stora delar av östersjöprovinserna, av Polen och av Ukraina. Den vita armén som var bolsjevikernas motståndare började samla ihop sig för att ta tillbaka Ryssland. De vita bestod främst av tsartrogna, liberala, icke bolsjevikiska socialister och andra minoriteter. De vita gick i en samlad attack mot de större städerna i Ryssland, men slogs ned av den röda armén, som skapades av Trotskij. Den röda armén hade bättre vapen och var mer disciplinerad än den vita. Under inbördeskriget, närmare bestämt 1921 grundade Lenin NEP, Novaja Ekonomitjeskaja Politika den Nya Ekonomiska Politiken. NEP betydde en friare ekonomi i jämförelse med den socialistiska politiken som hade varit sedan oktoberrevolutionen 1917. När inbördeskriget slutade 1922 hade bolsjevikerna fortfarande kvar makten, de hade dock döpt om sitt parti till kommunisterna. Avslutning Jag tror inte på kommunism, jag anser dock att grundtanken är väldigt fin och jag förstår att folk faller för teorin. Eftersom att inget kommunistiskt samhälle någonsin har fungerat så kommer det antagligen inte heller att göra det i framtiden. Bristerna som finns i kommunismen är att det inte finns tillräckligt med drivkraft för individuell ansträngning och åsiktsfrihet. Att revolutionerna i Ryssland kom förstår jag mycket väl då folket var mycket fattigt och tsaren var som en diktator. Frågan är bara om det blev bättre med kommunism och senare även med diktatur. Vad jag tyckte var intressantast med detta arbetsområde var inte själva revolutionerna, utan revolutionärerna som man hört så mycket om men som jag inte egentligen visste vad de var för människor. På grund av tidsbegränsningen så har inte arbetet blivit så djupt utan blivit ganska ytligt. Jag tycker att det är kul med så här fria arbeten som man får skaffa och bearbeta information själv istället för att bara få informationen på tavlan. Det är främst historia och religion som är roligt att skaffa information om, statskunskap och liknande är svårare att hitta om rätt saker. Källförteckning FOCUS 98 © Norstedts Sökning på: Ryska revolutionen, Lenin, Vladimir, Stalin, Iosef, Trotskij, Lev, Marxism, kommunism, NEP, bolsjevism. Bonniers 3-bandslexikon Slog efter: Ryska revolutionen, NEP, Lenin, Vladimir, Trotskij, Lev, bolsjevism Levande Historia Natur och Kultur